Självömkan.

jag kokar Spaghetti.
förmodligen blir den överkokt och allmänt klibbig.
jag fullkomligt tigger efter närhet.
men tyvärr, sådana tjänster erbjuder inte min mattebok.
imorgon är jag ledig.
det borde ju få igång alla optimistiska tankar tror man kanske?
Nej, för jag ska tvätta en enorm tvätthög.
Gnällig idag? Som 17.

Mute

Ibland undrar jag hur människor tänker.

Jag tro att jag gillar det här.

..fast jag har inte helt bestämt mig än.

ByeBye till plus och minus och gånger och delat. (snart!)

det är ju så (som nog ingen kan ha missat) att vi är på väg mot julen.
det här betyder kanske lussebullar, glögg, ljus, och snö för vanliga dödliga.
men i skolans öron betyder det helt enkelt att en del kurser avslutas
och nationellaprov bör (med alla medel) tryckas in (så många och mastiga som möjligt).
Som det kanske är känt så spenderar jag min gymnasietid på en NV-linje.
Om exakt en vecka avslutas äntligen min gymnasietids sista mattekurs.
(eller inte riktigt, men det sista nationellaprovet i matematik är då åtminstone)
Jag är ganska så lycklig över detta faktum.
Det här nationella som man då prompt måste ha
har gett mig, min mattebok och min miniräknare samt peppmusik överflödigt med kvalitetstid.
det har gått lite i överstyr.
jag har döpt min miniräknare.
Torbjörn.
Och nu ska jag och Torbjörn lösa ännu fler matteproblem!
Torbjörn i en superhjälte-pose
det här en min sista mattebok på gymnasiet (LYCKA!!!!!!!!!!!!!)

PowerPoint



Håller på med en PowerPoint till foto, det tar sin tid. 
Kanske för att de socialamedierna alltid stoppar mig.

Ösby

Var ute på landet förra torsdagen.
Tycker om landet, förmodligen för det är tyst och inte stressigt.

Gotye.

Det här är vår gemensamma favoritlåt för tillfället.

Sent

Ligger pyrt till, har en del uppgifter som behövs vara klara.
Det ska jag förändra på efter jag har varit på stan....

Sahara H.

Inaktiviteten har flödat gällande mitt bloggande.
Har inte haft några bilder att lägga upp eller något supermega häftigt att skriva om.
Ska ändra på det. Men först ska jag sova 1 dag.

Morgongymnastik? "CHECK"

För ett tag sedan fick jag en yogaboll av min kära mor.
jag har inte använt den flitigt.
jag invigde den idag.
morgongymnastik.
mums.
jag ska få till lite muskler tänkte jag!

biblioteket.

idag pluggar vi på biblioteket.

en fotovänligt attraktion.


Matte B



Matte börjar bli kul ju.

P&L 2011

Tycker om att fota band, oavsett om dom är kända eller inte.

Tillbaka

Jag har nu blivit med barn (ipod).
Det känns bra, att kunna lyssna på musik vart man än går nu.
Jag tackar Viggo, för 32 gb.

Letar inspiration bland bortglömda mappar.


siden.

här sitter jag i min randiga sidenpyjamas kvällen innan veckans första föredrag.
oinspirerad till hundra,
men trots att jag saknar: inspration, bakrundsfakta, och slutsatser
så ska jag tydligen prata inför min klass om någonting så facinerande som tandidentifiering.
kriminalteknik är kul när man får skvätta blod och sticka nålar i fingret.
det är inte så kul att prata om saker man glömt bort att läsa på om.
så.
här sitter jag alltså.
fast. jag har faktiskt en hel flaska glögg till mitt förfogande.
och så har jag haft den kanske finaste morgonen.
(borträknat födelsedagar och julaftnar, (julafton i plural?) ).
För istället för att vakna upp skitsur som alltid.
vaknade jag som världshistoriens gladaste samt mysigaste tjej.
Andreas var nog i chock hela dagen pga den underbara morgonvarelsen han har fått skåda.
men det händer nog aldrig igen.
fast det var trevligt att prova på!

Barcelona.


Blondie

inte helt okej ljus i rummet och Emma i platthår är kanske inte 100%.
men så här såg jag ut innan vi sprang iväg på bio
Nu stoltserar inte min utväxt på halva håret.
Igår övertalades jag också att gå på spontan-torsdags-bio.
det var fint.
men ryggen gillar inte direkt att först sitta i fem timmar och skriva prov
för att sedan spendera fyra timmar i frisörstolen
och slutligen x-antal timmar i biosalongen.
men det struntar jag i.
för min hjärna gillar det hemskt mycket (förutom det där förstnämnda om att skriva prov).

Emma.


imorgon är det torsdag.

Imorgon ska jag först skriva en uppsats i fem timmar,
instängd i en tenta sal.
sen ska jag få färg iblandat i håret!
Laddar genom att varva bilder på fina hårfärger samt krönikor och musik skrivna av skickliga människor.
kommer bli en finfin torsdag!

åh.

det är så himla fint att ligga på hans bröst och bara andas,
och upptäcka att man helt plötsligt inte är trasig längre.
när jag cyklade på min vanliga måndag-till-fredag-väg efter avslutade lektioner,
la jag märke till att ljuset även var extra fint idag!

Godnatt.

If i were a boy - Jamie T.

det är hemskt viktigt att du inte försvinner.

jag saknar Andreas ring som brukade sitta i hans öra!
jag använder bilder som dessa som ett substitut för den riktiga solen.
dumt.
för nu blir allt gråare än det var innan.
jag klämde även in ett Grey´s avsnitt nyss.
super dumt.
resultatet efter att utfört dessa aktiviteter:
en gråseende-kärlekströstande-dödsångest-varelse,
som dessutom förlorat en timmes matteplugg.
nu ska jag helt enkelt räkna integraler
och sådana extrema nödvändigheter som man tydligen inte kan leva utan.

23:22


tada!

nuförtiden behöver man inte ens åka till affären för att fynda finfina kläder.
man behöver bara Andreas-besök.
jag har under kvällen blivit ägare till en hemskt trevlig jacka som betalades av med ett par jeans.
(plus utlåning av min fluffigaste fjällräven eftersom det är för kallt att cykla utan jacka).
jag hoppas att Andreas är medveten om regeln: bytt är bytt, kommer aldrig tillbaka.

ruta ett


Att förlora den sista från den äldre generationen

Jag fick beskedet idag att min morfar har fått prostatacancer.
Helt okontrollerat börjar tårarna rinna ner från min kind, jag förstår inte.
Min morfar, Luciano som gick runt med mig på gatorna i Chiclayo, Peru och visade
upp mig som en VM-pokal för alla hans bekanta, min morfar som gav mig allt jag pekade på från hans
lilla bageri. Min morfar som jag inte träffat på 5 år går bort sakta, ostoppbart & lidande.
När morfar går bort så är han den sista far- och morföräldern.
För 9 år sedan kunde jag
acceptera, att det är livets gång, jag kunde acceptera att jag iaf har morfar kvar och när jag är klar med skolan
så ska jag kunna åka och överraska honom.
Men det kommer inte ske, jag kommer inte kunna åka till Peru för att träffa honom.
Det enda jag kommer kunda bevittna är min morfars och mormors gravstenar.
Jag ångrar att jag inte valde att åka till Peru denna sommar, jag ångrar det så fruktansvärt nu.
Men jag bär ditt namn Luciano, och jag kommer bära det med stolthet.

lördagsfantasi.


PQ-formeln

Jag försöker sista-minuten plugga inför Matte B prov imorgon.
PQ-formeln, 1:a kvadreringsregeln, kvadreringsreglerna och olika problemlösningar är involverade.
Påminn mig att aldrig läsa Matte C.
Tack på förhand

Torsdag.

Bra mot Torsdagsilska.

jag hatar mörkret!

Vad är det för katastrofalt vintermörker som äter upp eftermiddagarna?
Hur tror universum att man ska kunna sitta i ett klassrum tjugo över fyra om det är natt ute?
Så nu tänker jag låtsas att jag dricker vin vid havet igen.
Så det så.
(eller så blir det bara glögg och ljus placerad i sängen. Med den djävulska matteboken)


Bild


livet i en minut.

ge det en minut och två sekunder.
sådant här vill jag att min hjärna ska skapa.

DetNyaBeroendetGlögg.

Idag upptäckte jag till min förtjusning att glöggflaskorna står uppstaplade i (så gott som) oändliga rader i matbutikerna.
och varför denna barnsliga lycka över några glasflaskor?
Jo, för nu när solen knappt lyser och det luktar höst ute kopplar mina synapser plötsligt om.
Simsalabim.
och plötsligt avbyter glögg min extrema espressoförtäring.
Min käraste vän Karl spädde på detta november-december-januari-beroendet genom att presenterade mig för vitglögg i helgen, vilket var ett oerhört trevligt möte.
Så nu ska jag på utflykt till närmaste mataffär för att erövra ett par flaskor!

-




noll plus noll.

För ett tag sedan tvingade jag Andreas att stå mot en vit vägg så att jag kunde leka med hans kamera.
Det är nog på tiden att jag sparar ihop till en egen mackapär som kan fånga ögonblick och sådant.

Svart dag

Idag for jag till kyrkogårdar med mina förläldrar.
Vi tände ljus och hade en liten tyst stund, såna här dagar får mig att uppskatta livet.
Lyckades också bråka med en gammal gubbe som körde mot enkelriktat och körde på en person.
Händelserikt.

helglyx.

hade nog en av de bästa kvällarna igår.
och imorse till frukost serverades nybakat bröd.
Det här blir nog en himla fin helg!

Light outside

Efter en del dagar hos Emma, har vi ibland lyckats fastna framför One tree hill när det har sänts.
Och jag har blivit otroligt kär i Wakey!Wakey! (Grubbs) musik.

saker som jag skulle behöva akut. NU.

Parker att ha picknick i,
där solen framkallar fräknar och osten på mackorna smälter.

En lagad cykel!
En egen sandstrand med diverse härliga tillbehör.

Den där Veronica Maggio.

Jag och mina två systrar besökte konserthuset i vår stad.
För Veonica var där och sjöng.
Jag har alltid tyckt att hon är hemskt bra, men satan vilken liveröst hon levererade låtarna med.
Jag är verkligen supernöjd.
Det enda som var lite tråkigt var att konserten var just i ett konserthus, för det blir ju ganska naturligt en spänd stämning mellan publiken och artisten.
Och jag saknade faktiskt att dansa till låtarna i trängseln.
Jag fick lite dans, för Veronica tyckte att publiken skulle stå och dansa till låten "jag kommer".
Sammanfattningsvis. Alla hattar av för den där Veronica Maggio. Underbart.

Ge mig inspiration läsare

Jag behöver ideér till bilder.
Så ta tag i tangentbordet för en gång skull och ge mig lite feedback.

I stormens öga fann jag dig


Det här med osportsliga mansgrisar.

Som Andreas nämnde i något tidigare inlägg, tränar vi just nu för fullt.

Vår första timme betydde badminton.

Så fort vi hade snörat på oss skorna och våra blickar möttes över nätet, vaknade Andreas inre morrande osportsliga mansgris.

Trots mitt helhjärtade försöka att spela badminton fick jag fjädern i huvudet och lyckades inte få till lika många fullträffar som Andreas.

Som den extremt dåliga förlorare jag är, tappades intresset och humöret snabbt för sporten badminton.

Det gick så långt att jag förbannade dess skapare.

Just i denna ilska tyckte Andreas osportsliga mansgris att det var ytterst passande att skratta åt mina små tabbar och kläcka ur sig kommentarer så som: ”du är i alla fall bättre än tjejerna var i nian.”

Efter detta yttrande slängde jag demonstrativt racket i marken. Gick med arga steg och satte mig på bänken och låtsades som att jag inte hade någon aning om vem kille på andra sidan nätet var.

För att rädda situationen ropade Andreas att det inte var något att ta illa vid sig av, ”det var en komplimang”.

Så alltså: Alla ni tjejer som trotsar erat hat för flygande föremål och tar och följer med för att utöva en flygande–föremåls–sport, bara för att göra era respektive nöjda och glada. När ni får en kommentar som säger att ni till och med är bättre på att utöva sporten än tjejer i deras fjortisperiod

(där hjärnan mest fokuserar på smink, hur man tuperar håret bäst, tjuter högst samt ännu mera smink.)

Le och fortsätt spela, för det är en komplimang!

Det nästa Andreas klumpfotade inre mansgris-monster gör är att ursäkta mitt dåliga spel med ”Fast killar är alltid bättre på alla sporter. Utom möjligtvis dans.”

Denna kommentar bestraffades med att jag nästan spottade ut salivblandat vatten över honom. Dock bemötte jag situationen lite mera sportsligt och spelade den resterande tiden av timmen fruktansvärt dåligt, precis som fjortistjejerna i nian. Med flit.

 

 

 

 


TV;en blinkar, och jag drömmer mig bort

 


RSS 2.0