mitt hjärta stannar nog här.

Ibland så tappar man andan.
Eftersom det finns så himla mycket som verkligen inte vill fungera.
Ändå så kämpar man vidare, men det blir ingen förändring.
Och alla andra ler.
Är lyckliga och har inte de där såren som inte ska finnas.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0