åskan kom aldrig igår.

Men mörker, regn och extrema moln lekte tillsammans.

Fast natten var stjärnklar.

Idag önskar jag att trötthet inte existerade, att min kropp inte var van vid kaffe och att jag inte vore så fruktansvärt jävla bitter.

Men solen lyser iallafall, och jag har pluggat sedan 06.00.

Det är kallt och höst.

Nu ska jag fortsätta gå vilse mellan bokstäver, sniffa på Andreas tröja som finns hemma hos mig och klunka i mig ännu lite mer koffein.